Horst Wessel - Tredje rikets hjälte och martyr - N-E Hennix

Bok från 2012, på svenska.

72 sidor. 57 bilder


Inledning: Brun gryning i Berlin   

"År 1926 var Berlin en röd stad. Kommunisterna behärskade gatorna och politiska möten med aggressivitet och våld. Adolf Hitler hade nått stora framgångar i München och andra tyska städer, men i huvudstaden Berlin hade marxistpartierna fått  52 % av rösterna i femmiljonstadens kommunalval. Nationalsocialisterna fick obetydliga 137 röster.

Hitler visste att den som behärskade Berlin, också behärskade Tyskland. I detta läge anställde han 29-årige doktor Joseph Goebbels som Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets ledare i Berlin. Några månader tidigare hade den 19-årige studenten Horst Wessel anslutit sig till nationalsocialisterna och Berlins Stormtrupper.

Inom fyra år blev denne yngling nationalsocialisternas förebild, hjälte och martyr. Han bidrog både före och efter sin död till att nationalsocialisterna vann kampen om Berlin. I denna bok berättar författaren Nils-Eric Hennix om Horst Wessels kamp för Adolf Hitler och det Tredje Riket."

   

Ur boken:

(..) Hos nationalsocialisterna var ideologisk skolning det primära, även om kampen om gatorna var viktig. “I motsats till tidigare började jag nu tänka i politiska banor”, noterade Wessel. “Inget offer i tid och pengar, ingen risk för arrestering eller våld skulle kunna skrämma bort mig. Storm-avdelningarna, S.A., är rörelsens knutna näve mot polisen och marxisterna”. Han satte sig snabbt in i N.S.D.A.P.:s politik och propaganda. Nationalsocialisternas konkreta mål inspirerade honom till att fullständigt ge sig hän åt det politiska arbetet. Allt tydligare insåg han att strids- övningarna, kampen på gatorna och den politiska skolningen var medel, och att målet var förverkligandet av det nationalsocialistiska partiprogrammet.

(..) I sin dagbok skrev Horst Wessel: “Doktor Goebbels ensam har äran av att så snabbt ha gjort Berlins allmänhet medveten om rörelsen. Mannen har utomordentliga kvaliteter i fråga om vältalighet och organisation. Det fanns ingenting som han inte kunde göra. Medlemmarna var förtjusta i honom. S.A. skulle ha låtit sig slitas i stycken för hans skull. Goebbels var som Hitler själv. Han tog hand om de sårade - han var verkligen en förstklassig ledare, en ledare med klass”.

Den 29-årige doktorn och 19-årige juridikstudenten hade många likheter. Båda kom från mycket religiösa hem. Horsts far var präst och även modern kom från en prästfamilj. De två unga männen var mycket intelligenta, de bästa nationalistiska talarna i Berlin, briljanta skribenter, orädda och fanatiker som nu levde för ett enda kall; att bereda vägen för Hitler och ett nationalsocialistiskt Tyskland.

(..) Goebbels spelade orgel och en ödesmättad, magisk stämning uppstod. När Goebbels slutat spela var tystnaden kompakt. S.A.-männen såg förväntansfullt på sin ledare. Så började han tala. Alla lyssnade hänfört på Goebbels suggererande budskap om S.A.:s roll för det kommande nationalsocialistiska riket och lyckan av att ödet skänkt  dem det politiska geniet och Tysklands räddare, Adolf Hitler. Bland S.A.-männen stod, som alltid, den hängivne Horst Wessel. Tjugoåringen som redan var omtalad och beundrad inom den nationalsocialistiska rörelsen. Han var nu ledare för Sturm 2 Bötzow.