Samhällets väl före egennytta - Sven Eriksson

Denna skrift redogör för den sociala uppbyggnaden i Tyskland från 1933 till 1940. Den inrikespolitik som då fördes var socialistisk.

Den tyska socialismen skilde sig från marxismen och kommunismen genom sin nationalistiska inriktning, det vill säga att alla gemensamt skulle arbeta för landets väl.

Socialismen var ett "tjänande för helheten". En vi-känsla istället för individualismen. Statens ändamål var nationens välgång, inte individens.

Boken beskriver de sociala åtgärderna i Tyskland. I Sverige tog man efter många av dessa. De fick stort utrymme i den svenska välfärdspolitiken.

Den tyska socialismen innebar inget förstatligande av privat egendom. Men rätten till privat egendom var förbunden med "den rätta användningen". Därmed menades social hänsyn vid beslutsfattandet hos företag och organisationer.

Den tyska inrikespolitiken 1933–1940 var inte "högerextrem". Den var snarare vänsterbetonad.